Varför äter vi semlor?

En semla eller fastlagsbulle är något vi i de nordiska länderna brukar förtära 47 dagar före påsk på fettisdagen. Dagen då man äter fet mat inför den kommande 40-dagars-fastan, en tradition som sträcker sig tillbaka ända till medeltiden. Hur kommer det sig att det är just semlan som har blivit en tradition i de svenska hemmen och inte något annat?

Semlans ursprung kommer från fastlagsbullen, ett okryddat bröd som ätits sedan medeltiden. Det var först under 1500-talet man började gröpa ur brödet och gjorde en blandning på smör och ovispad grädde. Redan här börjar man se inspirationen till dagens semla. Själva vetebullen som semlan är gjord på var en stor statussymbol på en tiden eftersom det var så dyrt. Då sig rikt folk denna lyx precis innan fastan.

När mandeln började bli allt populärare i nordeuropa bytte man ut smöret i gräddblandningen. På så vis börjar den traditionella semlan ta form. Sägen säger att det var för att göra en matigare rätt under fastan, men troligen var det för att ge mer smak till brödet.

Det var först på 1850-talet började man fylla semlan med mandelmassa, då serverade man även bakelsen med varm mjölk – en så kallad hetvägg. Bullen serveras då på ett fat med mjölk.

När började semlan bli den semla vi känner till och älskar idag? Det var under 1930-talet som man började spritsa vispad grädde mellan bullen och dess lock. Det sägs att bagarna var så glada att grädde fanns tillgängligt igen efter kriget att man lyxade till det på semlan.

Idag kan man köpa semlor de flesta dagarna på året, men främst från jul fram till påsk. Förr i tiden var det dock förbjudet att sälja semlor för tidigt vilket kunde ge böter till de bagarna som valde att tumma på datumen. Idag avnjuter vi semlor lite närsomhelst på året men speciellt mumsas de på under fettisdagen!

Gillar du också fikahögtider? Läs mer om kanelbullens dag eller beställ fika från oss på Caterbee!